daniellundh

Jag lever, jag mår och jag trivs. Har ju onekligen hunnit ske en del saker sedan sist så jag orkar inte pumpa in allt. Men det kanske största är nog faktiskt att jag köpt mig en lägenhet, vilket i Stockholm innebär en investering som man aldrig kommer vara i närheten av att kunna betala tillbaka. Men det uppvägs genom känslan av att man åtminstone har en fast punkt i livet och att det faktiskt är jag själv som hädanefter bestämmer när jag ska flytta. Kan låta banalt, men här nere har jag lärt mig att det är en lyx få förunnat.

För övrigt hoppas jag att nästa flytt ska innebära en resa uppått mot de nordliga vidderna. Men ska inte säga för mycket, dock är det mitt hopp.

Annars då? Ja Modo kämpar för slutspel, jag kämpar på jobbet och våren kämpar för att få tag i Stockholm. Jag måste säga att jag trivs bra med mitt liv just nu. Jag trivs med att kunna förutse min vardag, vilket jag i en hög utsträckning kan göra just nu. Även om det innebär en del spontana och totalt oväntade händelser också. Men då de sker i en i övrig kotrollerad miljö blir de så mycket mer härliga att ta del av och njuta av i efterhand. Ibland kommer det också vissa utvalda som får en att tappa kontrollen över en själv, men det ska jag inte skriva mer om.

Nej, nu ska jag inte gå in i väggen igen i det första inlägget. Istället avrundar jag här och vill säga grattis till er arma stackare som får äran att läsa detta! Vill inte lova ett nytt inlägg inom kort, men håll utkik...