I need the smell of summer, I need its noises in my ears
Ännu en vecka är strax passerad, trevligt.
Har verkligen varit grymt väder nu på sistone, nästan lite väl varmt om jag får säga det själv. Men man ska väl samtidigt inte heller klaga, det kommer säkerligen komma tillräckligt med nederbörd under sommarmånaderna. Det jobbiga när det är detta gudomliga väder är det sug efter grillning och öl som uppstår, det är lite underligt, så fort jag ser en solstråle ska kapsyler knäckas. Snacka med betingning, Skinner hade varit stolt.
Blir relativt lugnt ihelgen, ska fara på kalas imorgon på kvällen men planerar att vara hemma till 22:00 då drabbningen mellan våra kära muffin kronor och The red machine drar igång. Jag älskar verkligen att se när Ovechkin spelar hockey, dock kommer alltid Gaborik stå högre i mina ögon.
Skulle varit kul att vara hemma ihelgen, hörde lösa rykten om att Jim ska bjuda upp till BBQ, och det skulle ju bara kunnat sluta med succé. För efter Jims besök här nere i ume över valborgs så har vi båda "license to grill", för vi vände kött en hel del. Tyvärr tillåter inte ekonomin några fler hembesök innan sommaren, men samtidigt är det ju enbart några få veckor tills jag intar byn på allvar i några månader igen.
På tal om det, har lite delade känslor över att bo på byn över sommaren. Visst, det ska bli så sjukt kul att träffa alla, fara och fiska med jim och allt annat som följer med Älvsbylivet men å andra sidan känns det som att jag måste hitta ett jobb som är mer riktat mot det jag vill jobba med i framtiden. Får försöka se det här som sista anhalten innan allvaret måste börja. Som Fredrik så klokt sagt "..måste man klippa navelsträngen".
Dock har jag svårt att vänja mig vid tanken att inte spendera de lediga sommardagarna med gamla vänner och familjen. Det slog mig faktiskt nu i vintras när jag funderade på vars jag skulle arbeta i sommar, jag kom fram till att om jag skulle jobba här i Umeå skulle det vara första sommaren som jag inte befann mig i Älvsbyn. Ärligt talat måste jag säga att den tanken skrämmde mig på ett sätt som jag inte förväntade mig. Allt har verkligen gått så fort, ibland avundas jag dem som i dessa dagar sitter och funderar kring vad de ska studera, vad de ska jobba med, de har så långt kvar till allvaret. Jag kommer ihåg att någon gång precis innan jag flytta ner till umeå skämtade om att jag nu "säkrat" 3 år till i och med valet av att plugga, nu är det helt plötsligt bara 1. Jag gillar säkerhet, jag ogillar förändringar. Två, enligt mig själv, av mina största brister. Dock ska det tillägas att jag gillar förändring så länge jag själv har kontroll över den, om jag efter skolan fick bestämma exakt vad jag skulle jobba med och vars skulle jag nog längta tills studietiden var slut. Tyvärr är det ju inte så.
När jag läser vad jag skrivit ovan låter det som att jag tar examen nu i vår men det gör jag ju verkligen inte. Ett fantastiskt år är ju kvar, så det kommer nog gå bra. En positiv sak är ju att jag verkligen föddes med budskapet "det löser sig" inetsat i pannan.
Nä nu känns det som att jag rensat ut alla mina tankar kring det där, lite osammanhängande och krångligt men då har iallafall ni kära läsare fått en inblick i mitt komplexa kranier. Nästa topic borde då helt självklart gälla Damer, men eftersom det mest troligt är allt för komplicerat och segdraget bör nog detta diskuteras öga mot öga!
Tack för att du tog dig tid och läsa.
So long sweet misery
I don't need you
You've only caused me grife
/D
P.S Sofia kommenterade på föregående inlägg sin besvikelse över mitt rakade huvud eftersom det omöjliggjorde mitt signum. För att du ska känna dig bekväm med denna förändring och så att ditt löjliggörande av mig kan fortskrida kanske jag i framtiden kan ses som killen som alltid har liiiite för Kort hår. Hur känns den? D.S
Har verkligen varit grymt väder nu på sistone, nästan lite väl varmt om jag får säga det själv. Men man ska väl samtidigt inte heller klaga, det kommer säkerligen komma tillräckligt med nederbörd under sommarmånaderna. Det jobbiga när det är detta gudomliga väder är det sug efter grillning och öl som uppstår, det är lite underligt, så fort jag ser en solstråle ska kapsyler knäckas. Snacka med betingning, Skinner hade varit stolt.
Blir relativt lugnt ihelgen, ska fara på kalas imorgon på kvällen men planerar att vara hemma till 22:00 då drabbningen mellan våra kära muffin kronor och The red machine drar igång. Jag älskar verkligen att se när Ovechkin spelar hockey, dock kommer alltid Gaborik stå högre i mina ögon.
Skulle varit kul att vara hemma ihelgen, hörde lösa rykten om att Jim ska bjuda upp till BBQ, och det skulle ju bara kunnat sluta med succé. För efter Jims besök här nere i ume över valborgs så har vi båda "license to grill", för vi vände kött en hel del. Tyvärr tillåter inte ekonomin några fler hembesök innan sommaren, men samtidigt är det ju enbart några få veckor tills jag intar byn på allvar i några månader igen.
På tal om det, har lite delade känslor över att bo på byn över sommaren. Visst, det ska bli så sjukt kul att träffa alla, fara och fiska med jim och allt annat som följer med Älvsbylivet men å andra sidan känns det som att jag måste hitta ett jobb som är mer riktat mot det jag vill jobba med i framtiden. Får försöka se det här som sista anhalten innan allvaret måste börja. Som Fredrik så klokt sagt "..måste man klippa navelsträngen".
Dock har jag svårt att vänja mig vid tanken att inte spendera de lediga sommardagarna med gamla vänner och familjen. Det slog mig faktiskt nu i vintras när jag funderade på vars jag skulle arbeta i sommar, jag kom fram till att om jag skulle jobba här i Umeå skulle det vara första sommaren som jag inte befann mig i Älvsbyn. Ärligt talat måste jag säga att den tanken skrämmde mig på ett sätt som jag inte förväntade mig. Allt har verkligen gått så fort, ibland avundas jag dem som i dessa dagar sitter och funderar kring vad de ska studera, vad de ska jobba med, de har så långt kvar till allvaret. Jag kommer ihåg att någon gång precis innan jag flytta ner till umeå skämtade om att jag nu "säkrat" 3 år till i och med valet av att plugga, nu är det helt plötsligt bara 1. Jag gillar säkerhet, jag ogillar förändringar. Två, enligt mig själv, av mina största brister. Dock ska det tillägas att jag gillar förändring så länge jag själv har kontroll över den, om jag efter skolan fick bestämma exakt vad jag skulle jobba med och vars skulle jag nog längta tills studietiden var slut. Tyvärr är det ju inte så.
När jag läser vad jag skrivit ovan låter det som att jag tar examen nu i vår men det gör jag ju verkligen inte. Ett fantastiskt år är ju kvar, så det kommer nog gå bra. En positiv sak är ju att jag verkligen föddes med budskapet "det löser sig" inetsat i pannan.
Nä nu känns det som att jag rensat ut alla mina tankar kring det där, lite osammanhängande och krångligt men då har iallafall ni kära läsare fått en inblick i mitt komplexa kranier. Nästa topic borde då helt självklart gälla Damer, men eftersom det mest troligt är allt för komplicerat och segdraget bör nog detta diskuteras öga mot öga!
Tack för att du tog dig tid och läsa.
So long sweet misery
I don't need you
You've only caused me grife
/D
P.S Sofia kommenterade på föregående inlägg sin besvikelse över mitt rakade huvud eftersom det omöjliggjorde mitt signum. För att du ska känna dig bekväm med denna förändring och så att ditt löjliggörande av mig kan fortskrida kanske jag i framtiden kan ses som killen som alltid har liiiite för Kort hår. Hur känns den? D.S
