My head told my heart; Let love grow. But my hands told my head; This time no!

Jag lever! Förstår att många av er mina bloggläsare blivit oroliga än en gång. Ring inga poliser eller ambulanser, I'm alive.

Snart bara en månad kvar till julledighet, ska lyckas vara ledig i hela 3 veckor om jobbet tillåter. Det kommer bli fint att få se lite riktig vinter, inte kärringvintern som levereras här nere.

Ser såklart fram emot det som jag alltid skriver att jag saknar här (Familj, Wille, Mammas mat etc), men även att ett försök till att starta en tradition som genomföras under en av mina första kvällar där uppe. Ifjol hade jag, jim Rebecca och Jonas en "fyllemiddag" i lule där mycket god mat förtärdes samt där vinet flödade (främst för Jonas). Iår kommer vi göra ett försök till reunion, jag tror vi lyckas. Jag gillar traditiioner.

Det var allt.

RSS 2.0