daniellundh

Nämen hallå där!

Var så galet längesedan jag uppdaterade här så jag vill inledningsvis trycka på att jag inte har några förhoppningar att någon följer denna blogg numera. But yet, nu är det dags.

Eftersom jag inte minns sist jag skrev något så kommer här nedan en snabb resumé av min tid sedan jag flyttade mina kläder ner till Stockholm!

Arbete nr 1: Fältsäljare B2B DSA Group

Ett arbete där jag under dagarna besökte företag för att sälja in den fantastiska produkten Tele2 (Fåret ni vet). Först och främst ska jag säga det negativa med detta jobb. Mina arbetsdagar brukade variera mellan 10-12 h per dag (6 dagar i veckan) där jag mestadels gick omkring i kostym kl 18 när det blåste iskalla stockholmsvindar. Tjänsten innebar inte bara att sälja produkter utan även att träna upp andra och bygga sitt eget säljteam. Svårt, javisst. Utmaning, som fan. Men sanningen är den att jag under den här tiden hade så fruktansvärt roligt med arbetskamrater och kunder att jag inte ångrar en enda dag. Jag utvecklades så otroligt mycket på den här arbetsplatsen och fick lära känna mina positiva och negativa sidor, styrkor och svagheter, talanger och svårigheter på ett sådant sätt som jag aldrig kunnat göra någon annanstans. Min syn på ledarskap, utbildning, motivering och kanske framförallt på mig själv utvecklades på ett lavinartat sätt och det är detta som jag framför allt har tagit med mig inför framtiden. Så ett stort tack till alla mina kollegor där, de gjorde varje dag till ett spännande och utmanande äventyr. If it's to be, it's up to me. Men en dag slockande min drivkraft och motivation. Det var den dagen som jag kom på varför jag tog jobbet från början, nämligen för att få erfarenhet. Så när ett erbjudande dök upp som skulle utveckla min försäljningsteknik än mer tog jag den chansen.

Arbete nr 2: Säljansvarig Haim Production

Har svårt att säga något om detta jobb eftersom jag knappt givit det någon tid, tyvärr. Nu i efterhand vet jag att mina förhoppningar var alldeles för höga på detta jobb, det blev mer en ursäkt för mig själv att lämna DSA. Vilket också slog mig rätt snabbt och ärligt talat skapade en panik känsla inom mig. Denna insikt fick mig att söka mig mot andra jobb. Det började mer som ett letande efter en tjänst som skulle innebära att jag både kunde jobba med Haim och ett annat jobb. Allt eftersom började ansökningar skickas som var märkta "drömjobb"....

Arbete nr 3: Systembolaget

Nej, det var inte det som jag menade med drömjobb. Men i min panik så lyckades jag få ett extra jobb hos staten. Skulle säkert ha fungerat men redan efter första dagen insåg jag återigen varför jag var så ivrig att lämna konsum i somras. Absolut inget fel med jobbet, men jag vill så mycket mer. (Nu har det iofs bara blivit 3 arbetsdagar, och i skrivande stund en kvar, så det är inget som tar plats på meritförteckningen) Så en solig tisdag fick jag ett glädjande samtal.

Arbete nr 4: Kanslichef på Förbundet för Unga Rörelsehindrade

Efter att ha spottat ut mig X antal ansökningar, vilket resulterade i ett par intervjuer främst hos försäljningsföretag (blev till och med erbjuden 2 jobb), så blev jag kallad till en intervju hos Förbundet för Unga Rörelsehindrade. Jag brukar likna arbetsintervjuer med första dejter med tjejer. Det är mycket spänning i luften, oro för att säga fel saker och en ständig inre kamp mellan hur mycket man ska framhäva sig själv och hur ödmjukt intryck man ska ge. Jag har mött en tjej där inget utav detta existerade, när allt föll sig naturligt och där inga spel behövdes. Denna intervju kan liknas med det. En perfekt matchning där vi båda ville samma sak. Aldrig någonsin har jag kännt mig så självsäker efter en intervju, det var aldrig en fundering kring huruvida de skulle ringa eller inte utan snarare när samtalet skulle komma. Så kom det, och en snabb resa ner till Malmö för en andra intervju så sitter jag nu här och har ganska nyligt fått reda på att styrelsen lagt fram mig som förslag och att hela densamma står bakom detta. Jag tror inte jag behöver förklara vilka känslor det bubblar inom mig.

Detta är min resa här i Stockholm. Nu låter det som att den är påväg och ta slut, men förhoppningsvis har jag bara precis påbörjat min vistelse här nere.

När jag nu läser ovanstående slår det mig att jag enbart skrivit kring arbeten, men det beror kanske till stor del på att det är den jag är. Jag har alltid velat lyckas, bli något inom det område som jag startade för snart 4 år sedan. Jag vet inte varför det är så, jag vill inte göra någon stolt (självklart vill jag att mina föräldrar är stolta över mig, men det är inte min drivkraft), jag vill inte heller tjäna massor av pengar, det har aldrig varit något som drivit mig framåt. Jag har ärligt inte något svar på varför, men det är skönt. Då har jag någonting att upptäcka i framtiden också.

Min flytt innebar inte bara förändringar i mina dagssysslor. Det gjorde att jag skiljdes från Nästet, Umeå och alla vänner som är kvar. Det gjorde även att familj och vänner hemifrån befann sig ännu längre bort, men i ärlighetens namn känns det som att jag ändå har närmare hem (1h flyg vs 3h tåg). Självklart kan jag tänka tillbaka på många fina minnen i exempelvis Nästet som får mig att le inombords, men om det är något som jag lärt mig med åren så är det att förändring är spännande och det är den som får oss att utvecklas. Att kasta sig in i något som känns ohanterligt slutar allt som oftast med något positivt. Hög risk = Hög avkastning.

För övrigt har jag redan bokat in Umeå under Yran helgen.

Nu har jag nog skrivit mitt längsta inlägg genom tiderna. Men så var det ju ett tag sen också. Avslutningsvis kan jag väl försöka lova att inte vänta lika länge till nästa inlägg, nu har jag ju tid och ro igen för att slösa några minuter om dagen för att uppdatera omvärlden om mitt leverne. Så besök bloggen lite oftare i framtiden.

If I can't do it, it can't be done

/D